5.10.07

MARTIN BLADH & BO I. CAVEFORS / INFORMATION 7





Heliogabalus,

pojkkejsaren i Rom,

är en av de tre aktörer på den världsliga arenan
som presenteras som teateractions av
Martin Bladh & Bo I. Cavefors.



I de båda andra actions analyseras
Gilles de Rais och Francis Bacon.


Utdrag ur Heliogabalus-manus,
inledning till Akt 1:


Personer:
Heliogabalus : Martin Bladh
Livvakten : Bo I. Cavefors
5 unga män
Vestal: en medelålders kvinna
Svinaherde: äldre man


Martin (Heliogabalus): naken med en kort purpurfärgad toga, som under action avlägsnas: når ner till stjärten, öppen framtill. Blond peruk med plasttiara, blågrön ögonskugga, rött läppstift, guldfärgade högklackade sandaler. Bröstvårtorna blåmålade.

Bo (Livvakten): naken med en piska (ridpiska av traditionellt slag). Målad med ett tjockt svart streck som löper från stjärten, över huvudet ner och över naveln. Kukringar.

5 unga män (5u.m.): nakna och individuellt målade eller inte alls målade. 15-20 år. Olika karaktärer: feminina men ej fjolliga, kroppsbyggare, osv.

Vestal: naken och fyllig men välformad kvinna, gammal eller ung. Smycke: svart dildo.

Svinaherde: äldre man med uppseendeväckande stor, hängande hästkuk.


AKT 1
Orgie

Musik: utdragen orgelton (Martin Bladh - Study for a Theater of Cruelty).
Extremt stark sol. Scenen badar i gulaktigt ljus, bortsett från den gröna, starka och avgränsande ljuskäglan på Vestalen. Visuellt eller konkret en antik pelare i phallosform. Framför phallospelaren en guldvagga.

Med ryggen mot publiken, iklädd togan, slängd över axlarna, knäböjer Heliogabalus framför phallospelaren. Helt naken bortsett från piskan, fäst vid en läderrem snett över bröstet, och kukringarna, betraktar Livvakten Heliogabalus. Vid scenens bortre hörn, inramad av grönt ljus, halvligger Vestalen på en rektangulär kub.

De 5u.m. står en bit in på scenen, mellan Vestalen och Livvakten: inväntar order från Livvakten. De smeker sig själva och varandra. 1u.m. (feminin) går fram till Livvakten och suger hans kuk, tillgjort omständligt.

Vid scenenkanterna står tre långbord i rader bredvid varandra. Ett överflöd av olika livsmedel anordnade enligt ett synestetiskt alkemiskt system:
Bord 1: havsprodukter: fiskar, bläckfiskar, musslor, ostron, ålar, etc.
Bord 2: exotiska frukter: grantäpplen, persikor, druvor, mango, bananer, annanas, etc.
Bord 3: fågelkött av: höna, gås, anka, fasan, duva, ripa eller struts, etc.

Rikligt med rosor. Blommorna utströdda på golvet.

Publiken kan fritt ströva runt för att lukta och känna på de olika produkterna.

Musik några minuter medan detta stillsamma scenario pågår.
Livvakten petar med ridpiskan undan den unge mannen som suger av honom, säger, vänd mot Heliogabalus (pekar irriterat med ridpiskan): ”Du din jävla pojkslyngel. Solgud! Din klara sol går åter upp… Ha… jag vet exakt vad som går upp… kuken. Men varför detta spel med Antikens solgudar? Vi befinner oss ju mitt i sjuttonhundratalets London, bland transvestiter och bögar, borgare och adel. Nåväl, min kära prinsessa Serafina (ger Heliogabalus en öm klapp på stjärten, sticker in ett par fingrar i hans anus), låt oss förvandla vår nattliga dionysusfest till något mycket mer än vad dina orientaliska eskapader på 200-talet bjöd på. Här finns kuk nog till oss alla. Vad ville du egentligen uppnå, på din tid…? Överträffa Nero i konsten att tutta på Rom kan knappast ha varit något att sträva efter. Caligulas utsvävningar? Nja, det tror jag knappast… Till skillnad från dina företrädare är du varken elak eller hämndlysten, snarare vek. Du är ju oberoende av såväl vän som fiende. Du knullar hellre mig än de här söta gossarna (pekar på de 5u.m.). Och romarna, dessa hedningar på förfall. Skrotade varenda gud. Och varför får du inte, som du vill, gifta dig med din mor, vestalen som sitter där borta och polerar en attrapp av din spira. Vänd på dig, pojk… (Heliogabalus reser sig upp, svänger på rumpan, vänder sig om och håller stolt fram kuken med båda händerna, runkar upp kuken). Herregud! Den är verkligen aptitlig. Jag, om någon, vet av skön erfarenhet, att det är i den där (pekar med ridspöet på kuken, lägger sig på knä, i hundställning; Heliogabalus knullar Livvakten långsamt, under ett par minuter, medan denne stönande skriker:) all din makt samlas, min käre Solgud. (Reser sig upp… pekar åter med ridspöet på Heliogabalus kuk:) Därifrån sprutar ditt solljus ut över såväl pöbel som älskare. Varför vill du förvandla den där härliga saken till vagina? Varför vill du ha en vulva som penetreras när du har en så väloljad rumpa? Eller suktar du efter både och..? (Faller på knä framför Heliogabalus:) Alla Solars jämlike...".


. . . . . . . . .


Texten utges i bokform tillsammans med de båda andra actions,
av Hammarströms Bokförlag, årsskiftet 2007-2008, i serien Svarta Fanor.

Collage: Bo I.Cavefors.


Copyright©Martin Bladh & Bo I. Cavefors, 2007.



1 comment:

Anonymous said...
This comment has been removed by a blog administrator.