THOMAS MILLROTH om VODOU

'
'


RECENSION I SOUND OF MUSIC...

Bo Cavefors, Leif Holmstrand, Pär Thörn m.fl.
Vodou
Galleri 54/0047 (LP)

Thomas Millroth:
I våras visades på Galleri 54 i Göteborg en utställning med örat i centrum. Jag såg den inte, och har inte lyckats finna något gemensamt tema mer än en närmast magisk besvärjande rubbning av intrycken. Små förskjutningar äger rum. På ett sätt är det dokumentärt, avbildande, redogörande; i alla fall en del material. Men där är alltid den lilla oväntade knycken i mattan man står på. Enklaste demonstrationsexemplet är väl Ingvild Langgård/Thora Dolven Balkes version av låten ”I Wanna Be Loved By You”, för evigt förknippad med Marilyn Monroe. Först sjunger de den baklänges. Sedan hör vi samma stycke uppspelat omvänt. Effekten blir märkligt mekanisk. Det har gjorts förr, men här är det så väl genomfört att texten faktiskt blir begriplig. Ändå låter det som ett meddelande från andra sidan. Annat är likt bagatellartade events.

Bjragey Ólafsdóttir framför tre korta och ganska banala texter. Jag lyssnar, de tar slut. Och jag sitter där med hjärnan mellan händerna: jaha, var det det hela!? Dock på ett egendomligt vis charmerad och road. ”Kira Kira” med Polstergeist Cuckoo är snubblande farsartad. Leander Djönne bjuder på ett traditionellt textverk där flera lager spelar mot varandra; det blir ganska obehagligt och hotfullt till sist. Ruck, ruck, mina förväntningar skramlar runt mellan förvåning och storögdhet. Men några verk öppnar ytterligare några källarvåningar, som hittills varit obekanta.

Den litterära uppläsningen har ju en stadig tradition. Bo Cavefors förvaltar den i ”Liberty and Equality”. Under tio minuter läser han på en vackert ciselerad engelska och med varm, inbjudande diktion personliga kärleksminnen, där han lyckas förmedla täthet, närhet, kåthet och doft utan övertoner. Med lätthet rör sig Bo i en värld av litteratur, kultur och stark sexuell lust. Och förmedlar detta så att språket blir en musik som bär fram en komplex, längtande och lustfylld ung människas upplevelser. Sällan hör man sånt. Nästa stora musikaliska språkbehandlare är naturligtvis konstnären och poeten Leif Holmstrand. Han är en utmärkt och mycket personlig sångare. ”Beware Of” skrev han år 2000, och den är ursprungligen arrangerad med gitarr, bas och trummor. Hans sång är lamenterande, vädjande och klockrent vacker som en blandning mellan melodisk pop och elisabetansk musik. Den som hört honom sjunga glömmer det aldrig. Den där återvändande, övertygande, nästan skärande rena rösten. Här, vad jag förstår, sjunger han med instrumenten i hörlurarna. Vi hör dem inte, bara rösten. Där gitarren, basen och trummorna skulle komma är bara tystnad. Men ibland läcker litet grand ut genom lurarna. Vi fyller i, gissar, väntar; tystnaderna blir som okända kroppar vi smeker för att gissa hur de ser ut.

Pär Thörn är en egensinnig ordskapare, kompositör, korsbefruktare av genrer. Han hör till dem som kan finna en företeelse, reflektera över densamma och låta den bli form för ett verk. Här förklarar han att den muslimska frasen Bismillah al-Rahman al- Rahim, In the name of God, Most Gracious, Most Merciful motsvarar i enlighet med ett numerologiskt system siffran 786, vilket alltså används istället för den citerade frasen i Indien och Pakistan. Om detta vet jag intet, utan håller mig till Thörns förklaring. I alla fall är det musikaliska resultatet fyra minuter sinusvågor med 786 hz.

”Vodou”, det skall tilläggas, har fått en ovanligt vass form signerad av Andjeas Ejiksson. En samling där inget är för enkelt för att förvåna; och överrumplingarna, snubblingarna, inträffar när man minst anar det.

Galleri 54
'
Se även HÄR!
'
'