Ezra Pound : 8 dikter i tolkning av Elmer Diktonius

Förnotis:
Den första Ezra Pound-översättningen publicerades i den italienska tidskriften Ka Bauta, i Venedig den 9 augusti 1908. Men det dröjde till 1932 innan Pound presenterades med ett bredare material på italienska, i antologin Scittori Anglo-Americani d'Oggio (översättningar av Carlo Linati, Corticelli Editore, Milano). Fem dikter översattes till franska och publicerades i augusti 1920 i Paris av Ludmila Savitzky, i Les Feuilles Libres, Lettres et Arts. 1928 fanns Pound för första gången med i en fransk översättningsantologi, Anthologie de la Nouvelle Poésie Américaine (översättningar av Eugène Jolas, Kra, Paris). 1921 gav Claire Goll ut en översättningsvolym, Die N eue Welt: Eine Anthologie Jüngster Amerikanischer Lyrik (S.Fischer Verlag, Berlin), där Pound för första gången presenteras på tyska. På spanska kom första översättningen 1948, på bengali och grekiska 1950, på jiddisch och arabiska 1954, på japanska 1955, på turkiska 1956, på polska 1958 och på portugisksiak 1960. Men redan 1923 publicerade Elmer Diktonius översättningar av åtta Pound-dikter i antololgin Ungt hav, ny dikt i översättning (Holger Schildts Förlag, Helsingfors). Övriga då unga diktare som presenterades i Diktonius bok är Carl Sandburg, Edgar Lee Masters, Alfred Mombert, Kurt Heynicke, Fredrik Nygaard och Uuno Kailas. De åtta Pound-dikterna hämtade Diktonius från ett par av Pounds första diktsamlingar, Lustra (Elkin Mathews, London 1916) och Umbra (Elkin Mathews, London 1920).

1974 gav jag ut Elmer Diktonius åtta Ezra Pound-dikter i en 16-sidig nästankvadratisk volym, tryckt i två upplagor, dels i en privat upplaga med grönt omslag, i 250 exemplar avsedda som julgåva till förlagets vänner och dels i en upplaga på 250 exemplar (med rosa omslag) inköpt av Bibliotekstjänst.

EZRA POUND

8 dikter i tolkning av Elmer Diktonius


Ett kontrakt
Jag gör ett kontrakt med dig, Walt Whitman –
jag har föraktat dig länge nog.
Jag kommer till dig som ett vuxet barn
som haft en tjockskallig fader;
jag är gammal nog att söka mig vänner.
Det var du som bröt den nya skogen,
nu är det tid att snida.
Vi har samma sav och samma rot
låt oss idka handel med varandra.


Gammal visdom, nästan kosmisk
So-Shu drömde,
och då han drömt att han var en fågel, ett bi
++++++++++och en fjäril,
var han tvehågsen varför han skulle försöka känna
++++++++++likt något annat,
därav hans tillfredsställelse.


Takkammaren
Kom, låt oss ha medlidande med dem som har det
++++++++++bättre än vi.
Kom, mina vänner, och minns
++++++++++att de rika har tjänare och inga vänner,
och vi har vänner och inga tjänare.
Kom, låt oss ha medlidande med de gifta och ogifta.

Gryningen kommer med små fötter
++++++++++som en smyckad Pavlova,
och jag är nära min önskan.
Aldrig har livet i sig något bättre
än denna stund av klar kyla,
++++++++++det gemensamma vakandets stund.


Dykning
Jag ville bada mig i sällsamhet;
denna på mig hopade komfort kväver mig!
Jag brinner, jag bränner mig så för det nya,
nya vänner, nya ansikten,
platser!
O att vara borta från detta,
detta som är allt jag önskade –
++++++++++utom det nya.

Och du,
kärlek, du mycket, du mera efterlängtade!
Äcklar mig ej alla väggar, gator, stenar,
all smuts, all dis, all dimma,
all art av handel?
Du, jag ville ha en ström över mig som vatten,
o, men längta bort från allt detta!
Gräs, och flacka fält, och kullar,
och sol,
o sol tillräckligt!
Ut, och allena, bland några
främmande människor!


Hälsning
O generation av det fullkomligt snygga
++++++++++och fullkomligt okomfortabla;
jag har sett fiskare rasta i solskenet,
jag har sett dem med oordentliga familjer,
jag har sett tandfulla småleenden
++++++++++och hört oskickliga skratt.

Och jag är lyckligare än ni,
och de var lyckligare än jag;
och fiskarna simmar i sjön
++++++++++och äger ej ens kläder.


En flicka
Trädet har nått mina händer,
saven har stigit i mina armar,
trädet har vuxit i mitt bröst –
sänkande sig
växer renarna ut från mig, som armar.

Ett träd är du,
mossa är du,
du är violer med vind över dem.
Ett barn – så långt är du,
och allt detta är galenskap för världen.


De tre poeterna
Candidia har tagit sig en ny älskare
och tre poeter har gått sorgdränkta.
Den första har skrivit en lång elegi till ”Chloris”,
till ”den kyska och kalla Chloris”, hans ”enda Chloris”.
Den andra har skrivit en sonett
++++++++++om kvinnans ombytlighet,
och den tredje skriver ett epigram till Candidia.


Vidare instruktioner
Kom, mina sånger, låt oss uttrycka våra nedriga passioner,
låt oss uttrycka vår fiendskap till människan med
++++++++++det stadiga jobbet
+++++++++++++++och ej sörja över framtiden.
Ni är mycket lata, mina sånger.
Jag fruktar ni får ett dåligt slut.
Ni står runt på gatorna,
ni driver kring hörnen och busshaltpunkterna,
ni gör nästan intet.
Ni uttrycker inte ens vår inre adel,
ni får ett mycket dåligt slut.

Och jag?
Jag har blivit halvgalen,
Jag har talat till er så mycket att
+++++++++++++++jag nästan ser er kring mig,
oförskämda små bestar, skamlösa, halvnakna!

Men ni, nyaste sånger i hopen,
ni är ej gamla nog att ha gjort många fanstyg,
Jag skall skaffa er en dräkt från Kina
broderad med drakar,
jag skall skaffa er de scharlakansröda silkesbyxorna
från Kristusbarnets staty i Santa Maria Novella,
annars säger de vi saknar smak,
eller att det ej är kast i denna familj.

+ + +

Det finns fortfarande i källarlagret några exemplar av de båda editionerna. Pris: 110 kronor per exemplar samt porto. Beställes HÄR!