16.9.07

MARTIN BLADH & BO I. CAVEFORS / INFORMATION 5




GILLES DE RAIS

är den tredje av de normalitetsfria gestalter under de senaste tvåtusen åren, som presenteras som teateractions av

Martin Bladh & Bo I. Cavefors.



De båda andra actions analyserar
Heliogabalus och målaren Francis Bacon.


Utdrag ur Gilles-de-Rais-manus:


"Bo (till afrikanen): 'Alltså, älskling, du frågade mig i natt om en viktig sak, men just när jag av naturliga skäl inte kunde svara dig, eftersom jag just njöt av att ha din härliga kuk långt inne i min rumpa. Du frågade hur det kom sig att jag blev Gilles de Rais favoritpojke. En märklig historia. En typisk 1400-talsstory. Jag är född 1420. Jag kom till de Rais när jag var tio år, drygt, och min Mästare, ja, jag skulle vilja säga min Lärofader i konsten att älska med män, dog 1440. Det var tio vidunderliga år, inte alltid av sådan art så jag vill återuppleva vad som pågick i de Rais borgar och slott, men… Men… vi som tillhörde aristokratin mördades aldrig. De Rais skar aldrig av oss kuken sedan han knullat oss. Tillhörde vi gosskören i hans slottskapell hade vi en mängd förmåner. Kunde till och med röra oss fritt utanför borgen eftersom förmånerna, inte minst de Rais ömhet mot oss när han knullade oss, var tillräcklikgt för att vi skulle återvända. Vi älskade honom faktiskt, var fascinerade av honom. Dessutom var han vår Överbög som visste allt om hur man använder kuken till vad den är skapt för. Hur hamnade jag hos de Rais? Min far ledde mig rakt in i de Rais pojkharem. Min far var som alla furstar på den tiden – totalt ointresserad av alla andra söner utom den äldste sonen, arvtagaren. Vi andra skickades bort till fattiga släktingar, kloster och skolor. Min far var, som du ju vet, hertig av Berry, det gamla kungariket vid Loire. Bretagne och Havet och de goda relationerna till Hovet i London, var vår värld. Paris låg längre bort och Påven fanns i Avignon. Var livet i Paris och i Påvens Avignon helt inriktat på rikedom och älskarinnor, så var Hovlivet i London, och hemma hos oss, av tradition koncentrerat till skönhet, konst, litteratur och vackra kukar. Det var min farfar, Johan II, Den Gode kallad, som sponsrade den oerhört vackra bönboken Les Très Riches Heures. Vi rörde oss inom en krets av feodalfamiljer som hade gott om pengar och andra rikedomar, som satsade stort på konst, arkitektur, kläder och litteratur. Många av dessa familjer skulle under 1600-talet förlora rikedomar, anseende och smaken för skönhet. Merkantilismen tog bondemarknaderna i besittning. Hantverkarna organiserades i skrån. Furstens makt att såväl knulla pojkar som att styra samhället mot tillstånd av balans mellan tro och häretism, mellan rikedom och fattigdom, mellan vi och dem, inte bara ifrågasattes utan bekämpades intensivt av filosofer som trodde sig vara greker i allt utom att njuta av unga pojkars kroppar. Kyrkans auktoritet var i botten, så vi förde helt enkelt över en del av den heliga mässans riter till våra orgier med könsorgan och kroppar. Goda seder och kultur var vanligare förekommande än idag. Att dyrka kuken såväl estetiskt som funktionellt, tillhörde god uppfostran. En fellatio istället för en kram unga riddare emellan, uppskattades också av dem som såg på. Det var innan Frankrike blivit den förskräckliga nationalstat det är idag. Vi väntar alla på den franska revolutionen, som, även om det lär dröja några hundra år, kommer att ge fritt fram för den verkliga omoralen hos bönder och bourgeoisie, dvs lögner, avundsjuka och förtal. Min far, Johan, hertig och härskare av Berry, hade stridit för Påvens makt och ära mot de ogudaktiga, tillsamman med Jeanne d’Arc och Gilles de Rais. Eftersom han älskade pojkar, helst vita i hyn, det fanns också danskar i hans pojkarmé, blev han förälskad i Jeanne d’Arc och ännu har ingen bevisat motsatsen till ryktet inom familjen och bland våra vänner att när striderna avslutats, nattens mörker lägrat sig över soldaternas tält, så rumpknullade min far den vackra krigerskan. Naturligtvis avrättades hon när hon inte kunde skydda sin sexualitet genom att segra i strider. Det sägs till och med att min farfar föredrog hennes anus framför de pojksoldater han alltid omgav sig med. - - - Jag var yngste son till hans son, Johan av Berry, en känd och aktad bög, krigare och kulturmecenat. Som traditionen bjöd så ärvde min äldste bror allt: titel, pengar, egendomar och makt. En av mina bröder blev kartusianmunk, en annan legosoldat, ett par av mina bröder fick till uppgift att sköta om släktens slott och jordbruk. Pojkarna giftes bort i tidig pubertet. Och jag… Ja, jag hade redan när jag var tio-elva år bjudit ut mig till de manliga tjänare och livvakter som gärna knullade furstesonens rumpa. Jag brukade ställa mig i det spetsbågeformade valvet till ett av slottstornen, dra ner de trånga byxorna, lyfta på skjortan och visa rumpan. Jag brukade ta tag med båda händerna om stjärthalvorna och sära på skinkorna så att det för den som så önskade bara var att knulla mig direkt. Jag tyckte det var ganska häftigt att bjuda ut mig just i spetsbågevalvet eftersom det på något sätt blev en förlängning av mina särade stjärthalvor. (Afrikanen skrattar förälskat.) Du skrattar, men jag har alltid förhöjt njutningen med att bli knullad genom sådana där extrapoänger. Nåväl. Vad skulle min käre bögfar göra med mig. Naturligtvis visste han allt eller i varje fall det mesta om mina njutningar. Så han sände mig som page till Gilles de Rais, mycket väl medveten om att där skulle jag få så mycket jag kunde önska mig av vad den borgen kunde bjuda, alltifrån pojkar i min egen ålder, till gamla riddare och krigsmän… och… naturligtvis, förhoppningsvis, också få smaka på Gilles de Rais egen, mycket stora kuk och härligt svidande piska. Det var ett allmänt samtalsämne bland kultureliten, till vilken såväl min far som de Rais hörde, att min blivande älskare hade en kuk som närmade sig de trettio centimetrarna. Alltså såg jag fram emot att bli väl emottagen. Jag fick ta med mig ett par av mina egna tjänare, den ene en pojke i min egen ålder, den andra en redan erfaren riddare på några och tjugo år. Samtidigt gick det rykten om att de Rais torterade och mördade ett stort antal av de pojkar han raggade upp i byarna som tillhörde någon av hans borgar. Jag kunde snart efter min ankomst konstatera att det var helt korrekt. de Rais lockade fattiga och föräldralösa pojkar på drift, till borgen, låste in dem i ett rum, klädde av dem nakna, lät dem plågas i ovisshet om vad som skulle ske med dem. Plötsligt eller efter flera veckor fördes de in i hans sovrum, en och en eller en fyra-fem-sex stycken, piskades, ja torterades och knullades på alla tänkbara sätt. de Rais skar av deras kukar och lade dem i en låda för att bevara dem. Han styckade pojkarnas kroppar och lät dem flyta med flodvattnet som flöt genom borgens källarvåning. Jag vet detta eftersom jag sett det med egna ögon. Eftersom jag var de Rais favorit och på grund av min börd kunde jag fritt gå ut och in i hans privata rum, jag kunde gömma mig i hans sovrum och se dessa arkebuseringar. Men jag kunde vid andra tillfällen se hans ömhet och kärlek, hur han sakta och oerhört erotiskt förde in sin stora kuk i pojke efter pojke efter pojke och hur detta blev den stora kärlekshändelsen i deras liv. Själv hade jag förmånen att dela hans bädd hela nätter, ja dagar och veckor i sträck, ensam eller tillsammans med andra pojkar och äldre tjänare och livvakter, som visserligen knullade mig och de andra pojkarna brutalt och som det för en utomstående betraktare skulle förfalla ursinnigt, men ett ursinne som i själva verket styrdes av viljan att ge oss maximal njutning. När du och ni andra knullar mig, var och en efter sin kuk, så är det för mig Himmelriket, även om det gör ont när de största och grövsta kukarna förefaller nå ända in till hjärteroten…'."



Boktitel:

Martin Bladh & Bo I. Cavefors

GRYMHETENS TEATER DEKADENS





Utgivning: december 2007


No comments: