'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
Artikeln först publicerad i tidskriften AMALGAM
Nr 6 (2-86). ISSN 0282-3128. Tidskriften Amalgam utgavs av Görgen Antonsson.
(Huvudnot: Någon kanske blir förvånad, eller förbannad, därför att de två kinesiska skrifttecken som Pound placerat i de citat av sina Cantos som ingår i denna artikel, ej finns med... Detta beror på tekniska svårigheter... Samma ursäkt gäller för att Pounds säregna radbrytningar negligerats... Huvudsaken i denna artikel är vad som säges, ej hur det säges... - - - Den som vill läsa mer av Pounds Cantos, med kinesiska skrifttecken, rätt radbrytningar med mera, hänvisas till pocketboken: Ezra Pound Cantos I-XXX, Sånger från Pisa, Hugh Selwyn Mauberley. BOC-serien/Bo Cavefors Bokförlag, 1969.)
BO I. CAVEFORS
The last Rower (Ezra Pound)
United States of America (4.7.1776 - )>
På 1560-talet grundade franska hugenotter en koloni i Florida dit också spanjorer sökte sig. I samarbete med holländare och engelsmän lyckades irokeserna i strid förhindra att fransmännen koloniserade det område som idag är New York. Holländarna tog chansen och grundade Nya Nederländerna, d v s N. Y.
Med nybygget North Carolina initierade Sir Walter Raleigh på 1580-talet den engelska kolonisationen av Nordamerika.
Engelsmännens koloniala aktivitet blev från 1620 omfattande, framför allt beroende på det betydande befolknings- och kapitalöverskottet i hemlandet. Inbördeskriget och republikens införande i England innehar att utvandrarna inte längre enbart bestod av bönder, arbetare och för sin religions skull förföljda puritaner, utan också av rojalister, ofta med aristokratisk bakgrund. Restaurationen innehar ingen förändring härvidlag. Nya kolonier som Virginia och Maryland, North och South Carolina, New Jersey, Delaware och Pennsylvania grundades av s k gentleman adventurers.
Det engelska kolonialväldet utgjorde snart ett sammanhängande landområde från spanska Florida i söder till franska Canada i norr. Det var sälvständiga kolonier utan gemensamma myndigheter. Englands försök att skapa enhetliga styresformer ledde till en minskning av antalet kolonier men inte till utplåning av olikheterna mellan de kvarvarande, större och militärt starkare områdena.
Fransmännens ockupation av Louisiana innebar att det engelska koloniväldet i norr och väst kom att omslutas av det franska. Befolkningstillväxten var snabbare i det engelska området än i det franska, beroende på den irländska immigrationen på 1700-talet.
1748 bildades Ohio Land Company för att Ohiodalen snabbt och effektivt skulle kolonialiseras. Samtidigt växte inom samma område nybyggen upp under skydd av franska befåstningar. Stridigheter utbröt mellan de båda befolkningsgrupperna och 1754 inleddes reguljära stridshandlingar. 1763 följde i Paris fredsförhandlingar vilka totalt förändrade den nordamerikanska politiska kartan. Frankrike avträdde till Spanien Louisiana väster om Mississippi och till England sina övriga amerikanska kolonier. Av Spanien köpte England Florida. Mississippi blev gräns mellan ett västligt spanskt och ett östligt engelskt Nordamerika.
Efter det franska kolonialväldets fall började de slitningar som redan tidigare framträtt mellan de engelska kolonierna och hemlandet bli alltmer märkbara. Englands ambition att Nordamerika bättre skulle efterleva lagar och förordningar irriterade de frihetstörstande invandrarna. England menade också att kolonierna mer än tidigare borde medverka i rikets utgifter, t ex betala en del av kostnaderna för det krig som för koloniernas skull förts 1754-1763. Nordamerika vägrade och hemlandet beslöt införa en stämpelskatt; ett förslag som emellertid drogs tillbaka efter de våldsamma protester som följde.
Kolonisterna bildade hemliga interkoloniala samfund inom vilka man beslöt om bojkott mot engelska varor. En omfattande terrorverksamhet inleddes, t ex den s k Bostonmassakern den 5 mars 1770 då en av kolonisterna skymfad och misshandlad militärpatrull gav eld, dödade 3 personer och sårade ett stort antal, eller det s k Boston Tea Party den 16 december 1773 då en till Bostons hamn anländ télast vräktes i sjön av till indianer utklädda kolonister som protest mot den av engelska parlamentet beslutade införseltullen på té.
Omkring klockan 9 på kvällen, betraktat som eldgivningsorder
män framför kasernerna och förutnämnde bagarlärling
Mr Forest då känd som »den irländske spolingen»
tårar rann över ansiktet
»för den olycklige mannen, kapten Preston
i fängelse
behöver avvokat och kan ingen få, mr Quiney
ställer upp om Ni gör det..."
(Ezra Pound, Canto LXIV)
Den berömda Declaration of Rights där koloniernas uppfattningar om det politiska läget preciserades antogs 1774 vid en i Philadelphia församlad kongress. Någon överenskommelse uppnåddes inte. 1775 inleddes det nordamerikanska kriget.
De tidigare statsrättsliga diskussionerna hade förts utan tanke på koloniernas frigörelse från moderländema. Endast ett fåtal politiker, främst bland dem SAMUEL ADAMS, hade framfört konkreta önskemål i den riktningen. Men i och med krigsutbrottet aktualiserades frågan och Englands hårdnande attityd efter Lexingtonslaget 1775 utgjorde en logisk bakgrund till Självständighetsförklaringen den 4 juli 1776.
»Revolutionen» sade mr Adams »ägde rum i
folks sinnen
under de femton åren före Lexington»
(Exra Pound, Canto L)
De s k lojalisterna, eller rojalisterna, vägrade bryta med England. Efter Versaillesfreden 1783 utvandrade många av dem till Canada som i freden förblev engelskt.
13 kolonier proklamerade sig 1776 och erkändes av England 1783 som självständiga. Vid Philadelphiakonferenserna 1777 och 1781 av samtliga stater ratificerade konfederationsartiklar innebar bl a införandet av gemensamt myntväsen och försvar och gemensam utrikespolitik.
Något gemensamt verkställande organ utöver själva kongressen existerade inte. Kongressen saknade formella maktmedel och egna ekononiska tillgångar. Dess beslut var i praktiken avhängiga de enskilda staternas goda vilja. Utrikespolitiska problem uppstod gentemot England och Spanien, krigsskulderna var betydande. Skilsmässan från England innehar en näringspolitisk nyorientering. Ekonomiska kriser och sociala revolter var vanliga. Det var the critical period.
Federalisterna krävde en fastare sammanhållen union och 1787 samlades i Philadelphia ett författningskonvent där man enades om ett förslag till en unionsförfattning som inneslöt en fast exekutiv- och centralmakt. Författningen trädde ikraft 1789 och till unionens förste president valdes George Washington.
I Washingtons första kabinett ingick två män vilka representerade två olika partier, två olika ambitionsriktningar, finansministern ALEXANDER HAMILTON och utrikesministern THOMAS JEFFERSON.
HAMILTON var federalist och kapitalets man medan JEFFERSON var de agrara sydstaternas man. Han bekämpade det system av tullar som skulle komma att gynna nordstaternas kapital på bekostnad av sydstaternas jord. När han fann att unionsförfattningen av motparten kom att nyttjas som ett instrument för att minska friheten, blev han snabbt motståndare till en ytterligare utbyggnad av centralmakten.
Mellan de båda ministrarna fanns också en annan betydelsefull stridsfråga: HAMILTON sympatiserade i de europeiska revolutionskrigen med England medan JEFFERSON var det revolutionära Frankrikes nära vän. När Washington 1793 utfärdade en neutralitetsförklaring avgick JEFFERSON i protest och blev istället oppositionsledare i det med honom som centralfigur nybildade republikanska partiet. Striden mellan republikaner och federalister blev häftig. De senare behöll ställningarna och vid presidentvalet 1796 valdes JOHN ADAMS till president.
Snot, Bott, Cott kvar från
Washingtoni3 kabinett
och vad Hamilton beträffar
kan vi förmoda (min auktoritet, ego scriptor cantilenae)
att han var den Störste lurken i HELA amerikanska historien
(11 jan 1938, från Rapallo)
Men för det klaraste huvudet vid kongressen
1774 och hädanefter
pater patriae
mannen som i vissa ödesstunder
skapade oss
i vissa ödesstunder
räddade oss
med rättvisa, ärlighet och rakryggad handling
ARRIBA ADAMS
(Exra Pound, Canto LXII)
Thomas Jefferson (13.4.1743 - 4.7.1826)
Thomas jefferson. Politiker och president, jurist, diplomat, vetenskapsman och arkitekt. Beläst i klassisk litteratur och filosofi. Studerade juridik under George Wythe, en av sin tids främsta jurister. Utexaminerad 1767 och praktiserande advokat fram till revolutionen 1776.
Thomas Jefferson satt i Virginias representanthus 1769-1775. På grund av sjukdom var han förhindrad att vara med vid den s k Virginiakonventionen 1775, men var likväl i högsta grad närvarande med A Summary View of the Rights of British America där han talar om den självklara rätten till emigration och fri bosättning och där han kritiserar de engelska skattelagarna och handelsfördragen. Denna skriftliga inlaga var betydligt radikalare än den två år senare antagna Declaration of Independence, men har legat till grund för denna. Jeffersons klara och distinkta prosa har gjort också Declaration till ett litterärt mästerverk; det är den amerikanska revolutionens viktigaste politiska dokument.
Man bör nämna Jeffersons Bill for the More General Diffusion of Knowledge, d v s en undervisnings- och skolplan, hans Notes on the State of Virginia, som publicerades i Frankrike 1784-1785 och illegalt spreds i USA, hans Notes on the Establishment of a Money Unit och hans rapporter om förhållandena i de västra territorierna vilka samlades i North-west Ordinance of
1787.
Hade man beaktat Jeffersons råd i dessa rapporter hade slaveriet avskaffats redan 1800.
Thomas Jefferson följde 1784 Benjamin Franklin till Frankrike och efterträdde året därpå denne som ambassadör. Han sympatiserade med den franska revolutionens första faser och fasor men tog avstånd från den när Napoleon öppet framträdde som imperialist. Han besökte också Norditalien för att studera jordbruk och den klassiska arkitektur han förde med sig hem till USA.
(Thomas Jefferson blev utrikesminister under George Washington. Kontroverser med ALEXANDER HAMILTON.)
När JOHN ADAMS 1796 valdes till de förenade staternas andre president övertog Jefferson dennes kongressplats och skrev Manual of Parliamentary Practice, en bok som fortfarande användes som handledning i parlamentarisk praktik. Under en period var han JOHN ADAMS vicepresident.
1800 valdes Thomas Jefferson till USA:s tredje president. Han fann förvaltningen fylld av JOHN ADAMS federalister. Också Kongressen behärskades av federalisterna. Han initierade då en grundlagsändring som skulle göra det möjligt för Högsta Domstolen att ogiltigförklara en förordning antagen av Kongressen.
»Du en enda, jag några få»
sa John Adams
på tal om rädsla in abstracto
till sin ombytlige vän Mr Jefferson
(Ezra Pound, Canto LXXXI)
Så småningom, efter 40 år i det »allmännas tjänst», som det heter, drog sig Thomas Jefferson tillbaka till sitt lantställe Monticello där han bl a experimenterade med nya jordbruksmetoder och -redskap. 1814 sålde han sitt privata bibliotek till Kongressen som ersättning för det bibliotek som vid revolutionen stuckits i brand av engelsmännen. Han förlikade sig med sin gamle motståndare JOHN ADAMS och de båda männen upprätthöll från 1811 till bådas död den 4 juli 1826 en livlig korrespondens vars omfattning och politiska betydelse för Förenta Staternas historia är oöverträffad.
John Adams (1 9.10.1735 - 4.7.1826)
John Adams, Förenta Staternas andre president, efter George Washington, föddes i Braintrec, nuvarande Quiney, som son till John Adams som var son till Joseph Adams som var sonson till Henry Adams vilken 1636 invandrade till Braintree i Massachusetts.
John Adams var gift med Abigail Smith (född i Weymouth i Massachusetts den 11 november 1744 och död i Braintree den 28 oktober 1818). I efterhand har Abigail Adams vunnit litterär berömmelse genom sin 1840 publicerade brevväxling med sonsonen Charles Francis Adams Sr. Förmodligen menade hon sig själv när hon till sonsonen skrev: »lf we mean to have heroes, statesmen, and philosophers, we would have learned women».
John Adams son John Quincy Adams (1767-1848) var USA:s sjätte president och dennes son Charles Francis Adams (1807-1886) var en av landets mest inflytelserika politiker liksom dennes tre söner Brooks Adams (1848-1927), Henry Adams (1838-1918) och Charles Francis Adams Jr (1835-1915) var sin tids mest framstående amerikanska historiker.
När massmedia sedan några decennier talar om familjen Kennedy som det närmaste en dynasti USA kan uppvisa, så bör man veta att detta är lika långt bort från sanningen som solens ljus är oförenligt med nattens mörker. Spritsmugglardynastin Kennedy från förbudstidens USA representerar en sida av USA, tyvärr den hos oss mest välbekanta, men där medaljens framsida visar namn som t ex familjen Adams.
John Adams utexaminerades som jurist från Harvard och arbetade som advokat till 1765 då han tvingades in i politiken. Han skrev en serie artiklar som utgavs under titeln A Dissertation on the Canon and Feudal Law och han var delegerad till kongressen 1774.
Jag uppbär inte en shilling i månaden, skrev mr Adams till Abigail
sjutton 74
(Ezra Pound, Canto LXII)
Intressant är John Adams Thoughts on Government (1776) där han förespråkar en »andra församling» vilken skall tjänstgöra som »mediator» mellan de valda folkrepresentanterna och de exekutiva myndigheterna. Han var också diskussionspartner med THOMAS JEFFERSON när Declaration of Independence utformades.
Efter många år som diplomat i Frankrike, Holland och England började John Adams 1785 skriva sin Defence of the Constitutions of Government of the United States of America (3 volymer 1787-1788), där han ingående diskuterar det republikanska styrelseskicket.
»Monsieur Adams» sade kejsaren, »il y a cent ans que je
ne vous ai vu.»
4 juni 181 I:
Tanken på ett handelsfördrag slog mig.
Sade honom att hans regerande förmodl skulle ge oss fred.
(Ezra Pound, Canto LXIV)
John Adams blev 1796 den andre presidenten i Förenta Staternas historia. Med ALEXANDER HAMILTON tvistade han 1800 om Frankrike.
Federalistema splittrades och år 1800 förlorade John Adams presidentvalet. THOMAS JEFFERSON tillträdde.
Föga förbindelser mellan de skilda staterna. Inte något av
mina regeringsbeslut så impopulära, ens i Marblehead,
som min strid för flottan
Det vill säga för att SKAFFA en flotta.
/JOHN ADAMS
FÖR FRED
1800/
Ingen tryckare i Boston skulle trycka dom, tror jag.
Adams till L. Lloyd, 1815)
(Ezra Pound, Canto LXXI)
John Adams var en konservativ politisk filosof, placerad mellan ALEXANDER HAMILTONS extrema federalism och THOMAS JEFFERSONS agrara lyckorike. John Adams recept för republikanism baserades på en »balance» (av Pound betecknat med ett kinesiska skrifttecken för "balans") av styrka som kan hindra de makthungriga från total kontroll på bekostnad av samhällets svaga. Men hans medvetande om det idealistiska i detta ledde honom att sätta tillit till den »självklara aristokrati» där några få människor, lika honom själv, kan använda den hävdvunna makten för folkets goda istället för till egen framgång.
och om stöld blir regerandets grundprincip
(varenda bank, anmärkte J. Adams)
uppstår tjuveri i mindre skala.
(Ezra Pound, Canto LXXVI)
Ezra Pound (30.10.1885 -1.11.19 72)
Det var förra året (anm.: 1885) 100 år sedan Ezra Pound föddes i Hailey i idaho i USA. I uppslagsverken omnämnd som poet, översättare, kritiker och redaktör, aldrig som politiker, historiker eller pamflettist. Tyvärr. Därför skall han här ihågkommas också i den egenskapen. Ämnet begränsas till de båda amerikanska statsmän vilka var Pounds förebilder och till vilka han hänvisar i sina Cantos, i sina radiotal från Italien till USA och i sina ekonomiska pamfletter, nämligen THOMAS JEFFERSON och, framför allt, JOHN ADAMS.
I Canto LXXXIV säger Ezra Pound:
John Adams, Bröderna Adams
där finns vår andes norm
vår (här har Pound det kinesiska skrifttecknet för "balans")
vilken vi må giva vår
hyllning
Vid ett flertal tillfällen säger Ezra Pound att Cantos är en »dikt som återger historien". Det har haft till följd att kritiker trott att Pound menat att en poets huvuduppgift är att vara historiker. Kritikerna säger att en historikers uppgift i första hand är att korrekt återge historiens förlopp.
Sådana kritiker, och det är inte fel att hävda att det är samtliga kritiker, har missförstått såväl poesin som poeten, såväl Pounds Cantos som hans intentioner när han presenterar ett historiskt material och historiska personligheter i sin diktning.
Ezra Pounds intentioner är motsatta de avsikter den analyserande historikern har. De är motsatta och de är annorlunda på samma sätt som JOHN ADAMS företrädde en annorlunda historieuppfattning. JOHN ADAMS publicerade brevväxling, dokument och memoarer omfattar omkring 6 000 sidor. Av detta material har Ezra Pound vaskat ut 80 sidor Cantos. Pounds 80 sidor Cantos återspeglar JOHN ADAMS 90-åriga liv.
Pounds teknik är i Cantos genomgående densamma; att presentera idéer och människor i den verklighet i vilken de existerade för att omplacera dem i vår tid och vår verklighet för att de skall kunna påverka den, påverka oss, stimulerande och entusiasmerande. Den vägen ger oss Pound en historisk sanning och inte teoretiserande spekulationer om vad som skulle kunna tänkas vara sanning. Pounds lyrik blir dramatiskt intensiv. Med hans egna ord: »Great literature is simply language charged with meaning to the utmost possible degree» (How to Read). (Pounds uttryck finns också med i ABC för läsare, s. 21, pocketupplagan 1966: »Stor litteratur är helt enkelt språk som till det yttersta laddats med mening».) I de s k »Adams Cantos» menar Pound med detta den amerikanska revolutionen och beskrivningen av den. Man kunde i USA för 5 eller 10 cent köpa Marx', Stalins och Trotskijs skrifter, men det var omöjligt att få tag på en populärt och billigt producerad bok om den historia i vilken varje amerikansk medborgares far eller farfar deltagit. Detta, menade Pound, var att vara rik, men fattig.
Ett annat exempel. Pound skriver i Canto LXII:
barberarlärling som retades med vaktposten
varpå kapt Preston osv/
lägre klasserna »drog omkring» med vedträn
de facto uttryck för rättmätigt krav säjer Chawles Fwancis
samtidigt, och i ängelska pratamentet...
vilken fatal träffsäkerhet,
övade soldater??
Herrn stod i sin dörr fick 2 kulor i armen
och fem döa »aldrig att Cadmus...» osv
Kaptenen vid de engelska trupperna Thomas Preston var också huvudperson i det avsnitt från Canto LXIV som återgavs tidigare. Det intressanta är att JOHN ADAMS genom att vara kapten Prestons och de engelska soldaternas försvarsadvokat efter den s k Bostonmassakern gjorde det värsta en Son of Liberty kunde göra. Han försvarade sig med att för honom gällde i första hand den faktiska lagen och inte människornas egen lag. Med andra ord: »balance» mellan statens makt och pöbelns makt. Det är inte svårt att förstå Pounds sympatier för en sådan statsman.
Canto LXX slutar:
Jag är för balans (åter det kinesiska skrifttecknet för "balans"...)
och vet inte varför men mänskligheten är avogt inställd
till allt vad studier av regerande heter
Themsen blott en bäck jämförd med Hudsonfloden
73 till jefferson, till mr Burr 73
DUM SPIRO
nec lupo committere agnum
så de är emot varje förnuftig teori.
DUM SPIRO AMO
Den l juni 1790 skrev JOHN ADAMS till Thomas Brand-Hollis: »My affectionate regards to Dr. Price, and all our good friends; and believe me yours dum spiro, &c.».
DUM SPIRO AMO betyder »medan jag lever älskar jag». Det passar utmärkt in på JOHN ADAMS allmänna uppfattning om vad som skapar en människas livskvalitet: älska även om den kringliggande verkligheten inger misströstan.
I förändrad form återkommer Dum Spiro Amo i Pounds Canto LXXXI:
Vad du älskar djupt består,
resten är slagg.
Vad du älskar djupt skall ingen ta ifrån dig
Vad du älskar djupt är din sanna arvedel
+ + +
Den l november 1972 dog Ezra Pound i Venedig där han är begravd på kyrkogården San Michele. Vid begravningen sjöng prästen: "In paradisum deducant te Angeli, in tuo adventu suscipiant te Martyres, et perducant te in civitatem sanctam Jerusalem" .
Använd litteratur:
Distel, nr 82.-6-83:i. Bolzano, 1983.
Edwards, John Hamilton & Vasse, William W.: Annotated Index to the Cantos of Ezra Pound. Berkeley, 1959.
Herzberg, Max J.: The Readers Encyclopedia of American Literature. New York ,1962.
1962. Heymann, C. David: Ezra Pound. The last Rower. London, 1976.
Nordisk familjebok. Malmö, 1951-59.
Pound, Ezra: Social Credit. An Impact, London, 1935. What is money for?, London, 1939. Oro e Lavoro. Rapallo, 19, Sånger från Pisa. Lund, 1960.
Sanders, Frederick K.:John Adams Speaking. Oronto, Maine, 1975.
Poundfotot: Vittorugo Contino.
Copyright©Bo I. Cavefors 1986, 2003, 2009.
No comments:
Post a Comment